Teoritester

✅ När och var ska du använda en varningstriangel?

Du ska använda en varningstriangel om du tvingas stanna på en väg där det kan utgöra en fara för andra trafikanter, särskilt om det är svårt för andra att upptäcka ditt fordon i tid.

🛣️ På vilka vägar är varningstriangeln obligatorisk?

• På alla vägar där hastighetsbegränsningen är 60 km/h eller högre.

Om du står stilla på en väg med en hastighetsgräns på 60 km/h eller högre, ska du alltid sätta ut en varningstriangel för att varna andra trafikanter.

🛑 När behöver du inte använda varningstriangeln?

• På vägar med hastighetsgräns under 60 km/h är det inte obligatoriskt att använda varningstriangeln.
  Men om sikten är dålig eller om fordonet utgör en fara, rekommenderas det ändå att sätta ut en varningstriangel för säkerhets skull.

📏 Hur långt bort ska varningstriangeln placeras?

• Ungefär 50–100 meter bakom bilen, beroende på sikten.
  • På landsväg: Placera triangeln längre bak, gärna runt 100 meter.
  • I tätort: Placera triangeln kortare bak, anpassat efter trafikförhållanden.

🧩 Sammanfattning:

🛠️ Tips:

• Om du har varningsblinkers, sätt på dem också!
• Glöm inte att sätta på dig en reflexväst om du går ut ur bilen på en farlig vägsträcka.

Allmänna regler för gågator och gångfartsområden:

1. Hastighet:
   • Fordon får inte föras med högre hastighet än gångfart (~5–7 km/h).
2. Parkering:
   • Fordon får inte parkeras på gågator eller i gångfartsområden.
3. Väjningsplikt:
   • Fordonsförare har väjningsplikt mot gående.

Specifika regler för gågator:

• Motordrivna fordon får inte föras på gågator, förutom i följande situationer:
  1. Varuleveranser: Till eller från butiker eller verksamheter vid gågatan.
  2. Godstransporter och boende: Till eller från adresser vid gågatan.
  3. Hotellgäster: Transport av gäster till eller från hotell eller liknande vid gågatan.
  4. Transport av sjuka eller rörelsehindrade: Till eller från adresser vid gågatan.
• Korsa gågatan: Motordrivna fordon får korsa en gågata, till exempel vid en korsning.

Slut på gågata eller gångfartsområde:

• Det finns ett specifikt vägmärke som anger slutet på gågatan eller gångfartsområdet.

Tilläggstavlor:

• Om undantag från dessa regler gäller för specifika typer av fordon eller transporter, anges detta på en tilläggstavla.

Sammanfattning:

På gågator och i gångfartsområden är fordonstrafik kraftigt begränsad för att prioritera gående. Undantag finns för transporter som är nödvändiga, men hastigheten får aldrig överstiga gångfart, och föraren har alltid väjningsplikt mot gående.

Tolkning av vägmärket och tilläggstavlorna:

1. P-skylten (Parkering)
   • Anger att parkering är tillåten på platsen.
2. Tilläggstavlan ”2 timmar”
   • Innebär att du får parkera högst 2 timmar i följd.
3. Om det finns flera tilläggstavlor:
   • Tilläggstavlor som anger tid (t.ex. klockslag eller dagar) reglerar när tidsbegränsningen gäller.
   • Utanför de angivna tiderna gäller fri parkering (ingen tidsbegränsning).

Exempel:

• Om tilläggstavlan anger ”2 timmar” tillsammans med tider som 08–18, gäller tidsbegränsningen under dessa tider. Utanför dessa tider kan du parkera utan tidsbegränsning, förutsatt att inga andra regler gäller (t.ex. datumparkering).

Tips:

• Kontrollera noga tilläggstavlorna, eftersom de kan ange olika villkor för vardagar, lördagar eller helgdagar.
• Om tidsbegränsningen gäller, använd en parkeringsskiva om det krävs, och placera den väl synligt i bilen.

Sammanfattning:

• Du får parkera högst 2 timmar när tidsbegränsningen enligt tilläggstavlan gäller.
• Utanför dessa tider är parkering fri, så länge det inte finns andra begränsningar.

När du passerar ett områdesmärke vägskylt gäller följande:

1. Definition av områdesmärke:
   • Områdesmärket är en vägskylt som markerar början eller slutet på ett specifikt område, till exempel ett bostadsområde, ett industriområde, eller en särskild trafikreglerad zon.
2. Vad som gäller efter att du passerat ett områdesmärke:
   • Områdesmärke som anger början av ett område: När du passerar ett områdesmärke som markerar början på ett område, måste du följa de specifika trafikregler och begränsningar som gäller inom det området. Det kan röra sig om hastighetsbegränsningar, parkeringsregler, eller särskilda trafikregler.
   • Områdesmärke som markerar slutet av ett område: När du passerar ett områdesmärke som markerar slutet på ett område, upphör de specifika regler och begränsningar som gällt inom det området. Du behöver nu följa de generella trafikreglerna som gäller på resten av vägen.
3. Specifika exempel:
   • Bostadsområde: Om du passerar ett områdesmärke som markerar början på ett bostadsområde, måste du följa regler som kan inkludera lägre hastighetsbegränsningar och särskilda parkeringsregler. När du passerar ett sådant märke som markerar slutet på bostadsområdet, återgår reglerna till de som gäller utanför bostadsområdet.
   • Zon med särskilda regler: Om du är i en zon med speciella regler, till exempel en zon med avgiftsbelagd parkering, gäller dessa regler tills du passerar ett områdesmärke som markerar slutet på den zonen.

Här är en sammanfattad förklaring på de olika skyltarna och deras betydelse:

• Gul streckad skylt: Den tillåter att stanna, men parkering är förbjuden. Det innebär att du får stanna för en kort stund, men inte parkera där.
• Gul helradsskylt: Den förbjuder både parkering och stopp. Det innebär att du inte får stanna eller parkera din bil någon gång på den platsen.
• Markeringen med en kontinuerlig gul linje och sicksackmönster: Detta förbjuder både att stanna och parkera, och används ofta på trottoarkanter för att förhindra att bilar blockerar gångvägar. Det är ett komplement till ovanstående skyltar och fungerar på samma sätt som M23 (en vägskylt som förbjuder både stopp och parkering).

Så, de skyltar som förbjuder både att stanna och parkera är:

• Gul helradsskylt.
• Markeringen med kontinuerlig gul linje och sicksackmönster (ofta på trottoarkanter).

Rätt svar är alltså den gula helradsskyltens och markeringen med den kontinuerliga gula linjen och sicksackmönstret.

I Sverige är den enda obligatoriska utrustningen i personbilar att ha med en varningstriangel om fordonet är avsett att köra i över 40 km/h.

Övrig utrustning är inte obligatorisk, men rekommenderas starkt för säkerheten:

1. Bogserlina: Bra att ha vid behov av att bogsera en bil.
2. Brandsläckare: Viktigt för att kunna hantera mindre bränder i nödsituationer.
3. Startkablar: Hjälpsamt om bilens batteri laddas ur.
4. Första hjälpen-kit: Kan vara livräddande vid olyckor.
5. Reflexväst: Ökar synligheten vid nödsituationer eller arbete vid vägen.
6. Spelkraschpekare (ev. pekare för att indikera riskområde vid olycka): Kan vara användbart vid trafikolyckor, men inte vanligt förekommande.
7. Isskrapa och snöborste: Nödvändigt under vinterförhållanden för att hålla rutorna rena.

Sammanfattning:

• Obligatorisk: Varningstriangel.
• Rekommenderad utrustning: Resten av listan, beroende på årstid och körförhållanden.

Registreringsbesiktning krävs när du gör större ändringar på ditt fordon som påverkar informationen i registreringsbeviset. Exempel på sådana ändringar inkluderar:

1. Byte av motor – till exempel om du byter ut motorn mot en med annan effekt.
2. Montering av taklucka – som påverkar bilens strukturella integritet.
3. Ändring av fordonslängd eller -vikt – till exempel genom att installera specialutrustning eller göra ombyggnader.
4. Ändringar i fordonsklass – till exempel om du omklassificerar bilen från lätt lastbil till personbil.
5. Byte av fjädringssystem eller annan mekanisk modifiering – som kan påverka körsäkerheten.

Besiktningen ska göras inom en månad från ändringarna, så att fordonets uppgifter är korrekta i Transportstyrelsens register.

Här är några sanna påståenden om fyrhjulsdrivna bilbromsar:

1. Jämn bromskraftsfördelning:

• I fyrhjulsdrivna bilar (4WD eller AWD) kan bromsarna fördela bromskraften jämnt mellan alla fyra hjulen. Detta ger bättre stabilitet och kontroll, särskilt under hårda inbromsningar eller på hala vägar.

2. Bättre grepp och stabilitet:

• Eftersom fyrhjulsdrivna bilar har dragkraft på alla fyra hjulen, kan bromsarna utnyttja detta för att ge bättre grepp och stabilitet, vilket minskar risken för att bilen sladdar.

3. Kräver samma underhåll som tvåhjulsdrivna bilar:

• Fyrhjulsdrivna bilar har generellt samma behov av bromsunderhåll som tvåhjulsdrivna bilar. Det är viktigt att kontrollera och byta bromsbelägg och skivor regelbundet för att säkerställa optimal bromsprestanda.

4. Bromsar påverkas av vikten:

• Fyrhjulsdrivna bilar är ofta tyngre än tvåhjulsdrivna, vilket kan påverka bromsarnas effektivitet. Tyngre fordon kan kräva kraftigare bromsar för att uppnå samma bromsverkan som lättare fordon.

5. Bromssystemets typ är avgörande:

• Fyrhjulsdrivna bilar kan ha olika typer av bromssystem, som skivbromsar fram och trumbromsar bak, eller skivbromsar på alla fyra hjulen. Typen av bromssystem kan påverka hur effektivt bilen bromsar.

Sammanfattning:

Fyrhjulsdrivna bilar erbjuder jämnare bromskraftsfördelning och bättre stabilitet jämfört med tvåhjulsdrivna bilar, men de kräver samma underhåll och uppmärksamhet när det gäller bromsar. Tyngden på bilen och typen av bromssystem spelar också en viktig roll i bromsprestandan.

Hur förändras den kinetiska energin när hastigheten ökar från 30 km/h till 90 km/h?

Kinetisk energi är proportionell mot kvadraten på hastigheten. Det innebär att om du ökar hastigheten, ökar den kinetiska energin mycket snabbare.

Om du ökar hastigheten från 30 km/h till 90 km/h:

• 90 km/h är 3 gånger snabbare än 30 km/h.
• Eftersom den kinetiska energin beräknas enligt kvadraten av hastigheten, blir ökningen: $$9$$

Slutsats:

När hastigheten ökar från 30 km/h till 90 km/h, ökar den kinetiska energin 9 gånger.

Det är därför riskerna i trafiken ökar kraftigt vid högre hastigheter. En krock vid 90 km/h innebär mycket större krafter än vid 30 km/h, vilket leder till betydligt allvarligare skador.

Det är därför mycket farligare att köra i högre hastigheter, eftersom rörelseenergin ökar exponentiellt och bromssträckan blir betydligt längre.

För att testa om dina låsningsfria bromsar (ABS) fungerar kan du utföra ett säkert test på en plats där det inte finns några hinder eller trafik, såsom en tom parkeringsplats. Här är stegen för att kontrollera ABS-funktionen:

1. Starta bilen och kontrollera ABS-lampan

• När du startar bilen bör ABS-varningslampan på instrumentpanelen tändas en kort stund och sedan slockna. Om lampan slocknar fungerar ABS-systemet som det ska. Om den förblir tänd kan det tyda på ett fel i systemet.

2. Kör i låg hastighet och bromsa kraftigt

• Kör i låg hastighet (cirka 30–40 km/h) och tryck ner bromspedalen kraftigt för att aktivera ABS. Detta test bör göras på en plats utan trafik och gärna på ett underlag där hjulen har lätt att låsa sig, som grus, blött gräs eller en halkig väg.

3. Känn efter vibrationer och pulseringar i bromspedalen

• Om ABS fungerar som det ska kommer du att känna en snabb pulsering eller vibration i bromspedalen när ABS-systemet aktiveras. Detta är ett tecken på att ABS jobbar för att förhindra hjullåsning genom att snabbt pulsera bromskraften.

4. Lyssna efter ljud

• Ibland hörs även ett klickande eller surrande ljud när ABS-systemet aktiveras. Detta är normalt och indikerar att systemet fungerar korrekt.

Om du inte upplever pulseringar, vibrationer eller ljud vid kraftig inbromsning, eller om ABS-lampan förblir tänd, kan det betyda att ABS-systemet har ett problem. Då är det viktigt att kontrollera systemet hos en verkstad.

Den angivna vägmärket ”50 km/h” har följande regler och betydelser:

Vad skylten betyder:

1. Hastighetsbegränsning:
   Skylten förbjuder alla fordon att köra snabbare än 50 km/h.
2. Var gäller den?
   • Skylten gäller fram till att en annan hastighetsbegränsning anges, eller tills en C32-skylt (tillfällig hastighetsbegränsning upphör) är uppsatt.
   • Den kan också sluta gälla vid särskilda platser som:
     • E7-skylt (gågata)
     • E9-skylt (gångfartsområde)
3. Efter en korsning:
   Om samma hastighetsbegränsning gäller på den korsande vägen, behöver skylten inte upprepas efter korsningen.

Viktigt att tänka på:

• Skylten gäller alltid tills något annat anges.
• Om en korsning innebär en annan hastighetsbegränsning, ska en ny skylt sättas upp för att markera detta.
• På platser med tillfälliga hastighetsbegränsningar, se upp för C32-märket som avslutar den tillfälliga begränsningen.

Genom att följa dessa regler säkerställs trafiksäkerhet och efterlevnad av trafiklagar.

Nej, du är inte väjningsskyldig eftersom du kör på huvudled och cyklisten kommer från en cykel- och gångbana som korsar vägen.

Regler för väjningsplikt mot cyklister:

✅ Du har väjningsplikt mot cyklister i följande situationer:

• Om cyklisten är på ett övergångsställe för cyklister (cykelöverfart) och du ska korsa det.
• Om du svänger av vägen och korsar en cykelbana eller gångbana.
• Om du kör ut från en fastighet, bensinstation eller parkering och korsar en gång- eller cykelbana.

❌ Du är inte väjningsskyldig i följande situationer:

• När du kör på huvudled och cyklisten kommer från höger på en korsande cykel- eller gångbana som inte har företrädesmärkning.

Sammanfattning:

I detta fall är du inte väjningsskyldig eftersom du kör på huvudled och cyklisten kommer från en cykelbana som korsar vägen utan att ha företräde.

Bromsa lätt och kör åt sidan. Genom att öka avståndet har du mer tid att sakta ner om föraren av fordonet framför dig plötsligt bromsar. Om du kommer för nära framförvarande fordon och måste bromsa plötsligt är risken stor att fordonet bakom dig träffar dig.

Kollisionsrisk från bakomvarande fordon

Du nämner en viktig risk:

”Om du kommer för nära framförvarande fordon och måste bromsa plötsligt är risken stor att fordonet bakom dig träffar dig.”

Det stämmer att om du bromsar plötsligt kan fordonet bakom dig köra in i dig, särskilt om det är halt. Därför är det viktigt att:

• Hålla ett säkert avstånd framåt.
• Kontrollera bakomvarande fordon i backspegeln.
• Signalera tidigt genom att släppa gasen och bromsa mjukt i god tid om du ser att trafiken saktar ner.

En extra signal är en kompletterande del av trafiksignalsystemet som är avsedd för att reglera en specifik del av trafiken, oftast för ett visst körfält eller en viss körriktning. Den fungerar i samverkan med en huvudsignal och används för att tydliggöra eller underlätta vissa trafikflöden.

Viktiga egenskaper hos extra signaler:

1. Utformning:
   • Extra signaler kan ha en eller två ljusöppningar (vanligtvis röd, gul eller grön ljusindikator).
   • De används i kombination med huvudsignaler för att förtydliga signalgivningen i specifika situationer.
2. Vanliga användningsområden:
   • Högersväng: När huvudsignalen är röd kan en extra signal med grön pil till höger visa att högersväng är tillåten, oberoende av den röda huvudsignalen.
   • Vänstersväng: När huvudsignalen visar grönt ljus för svängande trafik kan en extra signal med en konturpil indikera att mötande trafik har rött ljus. Detta gör det möjligt för den svängande trafiken att köra utan att behöva väja för mötande fordon.
3. Prioritet:
   • Extra signaler gäller enbart för den körriktning eller det körfält de är avsedda för.
   • Trafikanter måste vara uppmärksamma på vilken signal som gäller för deras specifika rörelse i korsningen.

Exempel:

• Om du ska svänga höger och det finns en grön pil i en extra signal samtidigt som huvudsignalen visar rött, får du köra höger i pilens riktning.
• Om en extra signal med en grön konturpil tänds när du svänger vänster, betyder det att mötande trafik har stoppats med rött ljus, vilket ger dig fri väg.

Extra signaler är en viktig del av trafiksäkerheten och hjälper till att skapa smidiga trafikflöden genom att separera olika trafikströmmar och minska risken för kollisioner.

Den ljuskombination som är tillåten att använda när du kör är:

• Halvljus och parkeringsljus: Du får använda halvljus tillsammans med parkeringsljus. Detta kan vara användbart vid parkering eller när du stannar tillfälligt vid vägkanten.

Förbjudna kombinationer:

• Halvljus med dimljus: Det är inte tillåtet att använda dimljus i kombination med halvljus.
• Halvljus med varselljus: Dessa ljus är designade för att vara synliga för andra förare, men det är inte tillåtet att använda dem samtidigt med halvljus.
• Halvljus med extraljus: Användning av extraljus tillsammans med halvljus är också förbjudet.

Ljusregler sammanfattade:

• Helljus: Används när du inte har mötande trafik.
• Halvljus: Ska användas vid körning, särskilt under mörka förhållanden eller då sikten är begränsad.
• Dimljus: Får användas vid dålig sikt, men inte tillsammans med andra ljusformer som halvljus.

Att följa dessa regler är avgörande för att säkerställa en säker och trygg trafikmiljö för alla vägtrafikanter. Tack för att du påpekade detta, och jag ber om ursäkt för eventuell förvirring!

Vad innebär Väjningsplikt?

Väjningsplikt innebär att en förare:
✅ Måste sakta ner i tid eller tydligt visa sin avsikt att stanna och lämna företräde.
✅ Får endast köra vidare om det är säkert, det vill säga:

• Föraren måste vara medveten om andra trafikanters position.
• Fordonet får endast köras om det inte finns någon fara eller hinder, med hänsyn till andra fordons avstånd och hastighet.

Viktigt att komma ihåg:

• Väjningsplikt betyder inte att du alltid måste stanna, men du måste vara beredd att göra det om det krävs.
• Om sikten är dålig eller om andra fordon närmar sig, bör du stanna helt innan du kör vidare.
• Du får aldrig tvinga andra fordon att sakta ner eller ändra riktning på grund av ditt körsätt.

Reglerna för ”Påbjudet körfält eller körbana för fordon i linjetrafik m.fl.” är tydligt specificerade för att främja framkomligheten för kollektivtrafik och andra tillåtna fordon. Här är de huvudsakliga reglerna som gäller:

1. Tillåtna fordon:
   • Körfältet är reserverat för fordon i linjetrafik (t.ex. bussar), men kan även gälla för andra fordon som taxibilar, cyklar, och i vissa fall motorcyklar. Vilka andra fordon som tillåts anges ibland med tilläggsskyltar under vägmärket.
2. Förbud för andra fordon:
   • Fordon som inte är tillåtna, som personbilar och lastbilar (om inte annat anges), får inte använda detta körfält. Detta gäller även för korta sträckor, som vid omkörningar eller för att ta sig förbi hinder.
3. Tidsbegränsningar:
   • I vissa fall kan användningen av körfältet vara tidsbegränsad, till exempel att reglerna endast gäller under vissa tider på dygnet, ofta under rusningstider. Tiderna anges då på en tilläggsskylt.
4. Undantag:
   • Det kan finnas undantag för utryckningsfordon (ambulans, brandkår, polis) som får använda körfältet vid utryckning, även om de inte är i linjetrafik.
5. Vänstersväng och högersväng:
   • Det är i vissa fall tillåtet för andra fordon att köra i körfältet om de är på väg att svänga av till vänster eller höger vid en korsning. Detta får dock bara ske på de sista metrarna innan avfarten eller korsningen.
6. Vägmarkeringar:
   • Körfältet markeras ofta med vägskyltar och målad vägmarkering, till exempel en symbol för buss eller cykel på vägbanan.

Den kan installeras vid vilken korsning som helst. 3 §, 18 § i trafikförordningen,
innebär att högerregeln gäller.
Observera att du endast kan köra om tvåhjuliga fordon i korsningen.

Skylten anger att en väg med enkelriktad trafik blir en huvudväg med trafik i båda riktningarna.

Utsträckning av vägskyltar

1. Tavla med dubbelriktade pilar
   • Anger att angivelsen gäller på båda sidor av märket.
   • Kan vara uppsatt vågrätt eller lodrätt.
2. Tavla med nedåtriktad pil
   • Anger att angivelsen slutar.
3. Tavla med höger- eller vänsterriktad pil
   • Visar att angivelsen gäller åt det håll pilen visar.

Användning av tavla med E19-märke (parkering):

• Tavlan används under märke E19 (blå skylt med vitt P) för att ange parkeringstillstånd.
• Tavlan har svarta tecken på vit botten utan bård.
• Kan även användas fristående för att ange avgränsning av uppställningsplatser på ett område, om det vid infarten till området anges att parkering är tillåten.

Vad gäller vid en STOP-skylt?

• Du måste alltid stanna helt, oavsett om det finns annan trafik eller inte.
• Om polis är närvarande och ger en tydlig signal att köra, ska du följa deras anvisning – polisens tecken går före trafikregler och skyltar.
• Trafikljus påverkar inte STOP-skylten om det inte finns en grön signal som tillåter fortsatt färd.

Rätt svar:

✅ ”När det är polisnärvaro kan jag passera enligt signalen de ger.”

I trafiken kan du ibland få flera meddelanden samtidigt, och det finns en prioriteringsordning att följa.

Prioriteringsordningen är följande:

1️⃣ Polisens tecken (Har alltid högst prioritet och går före alla andra regler.)
2️⃣ Trafiksignaler (Röd, gul, grön ljussignal eller blinkande ljus.)
3️⃣ Trafikskyltar (STOP, väjningsplikt, hastighetsbegränsning osv.)
4️⃣ Allmänna trafikregler (Till exempel högerregeln.)

📌 Slutsats:
Om en polis ger en signal att stanna eller köra, så gäller den före STOP-skyltar och trafikljus. 🚔🚦

• Vägmärke 1: Detta vägskylt anger att hastighetsbegränsningen inte får överskridas. Det gäller platsen där en hastighetsbegränsning eller tillfällig hastighetsbegränsning, såsom den som anges med C32, upphör. Om samma hastighetsgräns fortsätter på den korsande vägen, behöver inte skylten upprepas.

• Vägmärke 2: Detta vägmärke indikerar att det är förbjudet att stanna eller parkera fordon. Det gäller även specifika bestämmelser för C35 (förbud mot uppställning av fordon). Om förbudet gäller även efter en vägkorsning, kommer en ny skylt att sättas upp på den andra vägen.

• Vägmärke 3: Denna skylt indikerar ett totalt förbud för parkering inom ett område. Om det är ett parkeringsförbud, gäller det för hela området, förutom de angivna parkeringsplatserna. Förbudet gäller tills en skylt som markerar slutet på området sätts upp.

• Vägmärke 4: Det här vägskyltet förbjuder trafik med last som inte uppfyller specifika krav, som den orange farligt gods-skyltningen enligt lagen om transport av farligt gods. Om skylten används tillsammans med T23, indikerar den också tunnelkategori för transporten.

Begränsad fordonshöjd

1. Vad märket betyder:

• Märket anger förbud mot trafik med fordon som överstiger en viss höjd.
• Om den fria höjden är lägre än 4,5 meter, anges den högsta tillåtna fordonshöjden på skylten.

2. Vid passage:

• Om ingen skylt finns, kan du alltid passera med ett fordon som är upp till 4,5 meter högt.
• För högre fordon krävs lokal kännedom om passagen är möjlig.

3. Ansvar och alternativa vägar:

• Vägansvarig måste sätta upp en skylt om den fria höjden är under 4,5 meter.
• På större vägar finns oftast alternativa rutter för tung trafik vid låga viadukter.

4. Fordonshöjd:

• Det finns ingen lagstadgad maxhöjd för fordon, men fordon över 4,5 meter är vanligtvis specialfordon.

Vägmärket: Hastighetsbegränsning

• ”Skylten förbjuder fordon att köra i högre hastigheter än de som anges på skylten.”
  • Denna skylt anger en hastighetsbegränsning och förbjuder förare att köra snabbare än den hastighet som är angiven på skylten.

Tillägsmärket med avståndstavlan betyder att hastighetsbegränsningen 50 km/h börjar om 200 meter, inte direkt vid skylten. Föraren har alltså 200 meter på sig att anpassa hastigheten innan den nya begränsningen träder i kraft.